Beräkning av försäkringsbelopp av maskinerier (G-metoden) 2011
Nedan följer en beskrivning av G-metoden. För handhavande av själva applikationen hänvisas till motsvarande stycken i manualen.
G-metoden är en metod för att ta fram försäkringsbelopp för maskinerier i egendomsförsäkring. Den fungerar inte på samma sätt som metoden för byggnader (FKB) i den meningen att den ger ett kalkylbelopp på basis av en beskrivning. Det är snarare en systematiserad inhämtning av aktuella nyanskaffningsbelopp för de objekt som ska försäkras. Till skillnad från byggnader är maskiner av så varierande slag, modell och kapacitet att det inte går att schablonvärdera dem. Utländska maskiner varierar prismässigt även med valutakurserna.
Beloppen inhämtas huvudsakligen från den försäkrade själv och baseras på historiska anskaffningspriser. För traverser ger dock metoden ett kalkylbelopp.
Till beloppen kan kopplas lämpliga indexserier för uppräkning av nivån. Man ska emellertid vara uppmärksam på att den tekniska utvecklingen medför att maskiner ofta inte kan ersättas med en likadan. Det innebär att en ren prisindexering inte säger särskilt mycket om prisutvecklingen för en enstaka maskin eller en typ av maskiner. Man ska alltå vara försiktig med indexering.
Det kan behövas en ny beloppsberäkning varje år. G-metoden underlättar detta.
Metoden underlättar för alla parter att hålla beloppen aktuella. Det innebär bl a att det är lättare att undvika underförsäkring, vilket är väsentligt för den försäkrade om det händer något.
G-metoden är alltså ett hjälpmedel för att för försäkringsändamål systematiskt inventera alla föremål som hör till objekttypen "maskinerier" och att uppskatta deras nyanskaffningsvärde inklusive installation och kringutrustning.
Detta är en ny version av G-metoden, som tagits fram i regi av Försäkringsförbundets Regelnämnd. G-metoden har förekommit i tidigare version, senast utgiven 1984 av dåvarande Försäkringsbranschens Serviceaktiebolag (FSAB)/Försäkringsbolagens Förvärderingskommitté. Försäkringsbolagen har också tagit fram egna varianter av metoden. Tillämpningen har varierat mellan bolagen
Version 2010 är datoriserad och konstruerad så att gjorda beräkningar enkelt kan uppdateras. Metoden rekommenderas för sin tillämpning men tillämpningen är helt frivillig.
Bolagens villkor kan skilja sig åt och anknytningen av G-metoden till olika försäkringsformer avgörs av bolagen och kan också skilja sig åt.
Noggrann och löpande användning av G-metoden ger med t ex kompletterande investerings- och indexskydd förutsättningar för att ta fram ett tillräckligt försäkringsbelopp för maskinerier och dårmed ett tillfredsställande försäkringsskydd. Dessa anvisningar syftar till att ge användaren bästa möjliga vägledning i detta sammanhang.
För en försäkringstagare som inte är redovisningsskyldig måste mervärdesskattens inverkan beaktas.
Metoden är i första hand avsedd för mindre och medelstora företag.
Uppgifter som alltid måste inhämtas (fördelade på varje byggnad):
Med objekttypen maskinerier avses i försäkringsvillkor följande föremål - dock inte sådana som hör till byggnad eller som anskaffats eller tillverkats för försäljning:
Om s.k. industriklausul tillämpas ska "byggnadstillbehör" läggas till. De är följande: hiss, ledning för vatten, värme och ljus, värmepanna, kylsystem och fläktmaskineri, dvs. sådan egendom som enligt 2 kap. 2 å Jordabalken är att hänföra till byggnad.
Det är osäkert att förlita sig till index för uppräkning av försäkringsbelopp. I metoden används indexering endast för traverser. Den indexserie som används är SCB:s maskinprisindex för inhemsk tillgång, verkstadsvaror, exklusive fartyg och båtar, exklusive mervärdesskatt.
Vi har valt att generellt knyta an indexserien maskinprisindex för inhemsk tillgång, verkstadsvaror, exklusive fartyg och båtar, exklusive mervärdesskatt för att avspegla förändringar i prisnivån. Den antas alltså gälla för alla slag av maskiner för enkelhetens skull. Indexering är emellertid alltid osäker. Det betyder å andra sidan att den ena indexserien i nuläget inte kan anses slå bättre än någon annan. Indexering bör över huvud taget inte användas över längre perioder än några år. För traverser använder G-metoden själv indexering eftersom det visat sig svårt att ta fram belopp i det enskilda fallet. Denna del kommer att stämmas av från tid till annan.
Med prisbasbelopp avses det för beräkningsåret gällande.
Arbetsmaskiner är dels de som är direkt producerande, dels de som indirekt deltar i produktionen (t ex anordningar för el, ånga, tryckluft och stoftavskiljning). Byggnadstillbehör ska tas med i sammanställningen, se avsnitt Byggnadstillbehör
Beloppen ska endast avse arbetsmaskinerna själva. För installation och kringutrustning såsom t ex fläktar, pumpar och röranslutningar görs normalt ett generellt procentuellt påslag på beloppet för arbetsmaskinerna. Central utrustning med uppskattat belopp över 1 prisbasbelopp som betjänar fler än en maskin (t ex spånsug, tryckluftsystem, kylsystem) beräknas individuellt.
Varje maskins benämning och belopp skrivs in på avsedd plats. Finns flera maskiner av samma slag behöver de inte anges var för sig, alternativt kan i stället antalet maskiner av samma slag (med samma benämning) anges. Normala avrundningsregler tillämpas. Om maskinvärdet uppskattas inom ett intervall bör dock avrundning göras med utgångspunkt från intervallets övre gräns. Maskiner med nyanskaffningsvärde under 0,5 prisbasbelopp noteras inte.
Det totala beloppet för arbetsmaskiner framräknas och uppdateras automatiskt på avsedd plats i programmets sektion för Sammanställning.
Hit räknas såväl fasta som rörliga lyft- och transportanordningar (t ex travers - dock endast rörliga delar - telfer, lyftbord).
För varje objekt ska det uppskattade beloppet avse installerat objekt med tillhörande installation och kringutrustning.
Följande traverskalkyl ligger inne i G-metoden. Den kan också användas helt fristående. Den finns att läsa eller hämta på Svensk Försäkrings hemsida www.svenskforsakring.se.
Priset avser endast själva traversen och baseras på faktorerna spännvidd och lyftkraft.
Byggnaden och dess bärande konstruktioner, t ex pelare och upplag (konsoler) och traversbanor ingår inte. Sådana delar måste kalkyleras in i byggnadsbeloppet, t ex med hjälp av FKB.
Priserna avser tvåbalkstraverser med telfer/tralla, tryckknappsmanövrering från golv inkl. transporter, montage och inköpskostnader. Priset för enbalkstraverser kan kalkyleras som 0,65 ggr priset för motsvarande tvåbalkstraverser.
Beloppet anges i tusental kronor och avser prisnivån i januari 2009. Motsvarande indextal enligt Statistiska Centralbyråns maskinprisindex för inhemsk tillgång, verkstadsvaror, exklusive fartyg och båtar, exklusive mervärdesskatt var då 117.
Övriga lyft- och transportanordningar
Här noteras nyanskaffningsbeloppet för övriga förekommande lyft- och transportanordningar på samma sätt som för arbetsmaskiner.
Anmärkning: Motordrivna fordon med trafikförsäkringsplikt ska ej tas med.
Det totala beloppet för lyft- och transportanordningar uppdateras automatiskt på avsedd plats i programmets sektion för Sammanställning.
För alla schablonbelopp gäller att dessa ska avrundas till närmaste tusental kronor.
För verkstadsutrustning, där objektens "enskilda" belopp ej överstiger ett prisbasbelopp, används en schablonmetod baserad på "Summa belopp arbetsmaskiner" som i normala fall utgörs av nedan angivna procenttal.
| Namn | Värde |
|---|---|
| Grafisk industri och träindustri | 10% |
| Bilverkstad och liknande | 20% |
| Övriga | 15% |
Om dessa schabloner anses avvika alltför mycket från verkliga fallet så görs en separat bedömning och egen procentsats används.
För objekt vars "enskilda" belopp överstiger 1 prisbasbelopp uppskattas dessa värden dock separat. Förekommande objekt noteras.
Observera att inaktuella modeller, formar och mönster uppskattas till högst 25% av nyanskaffningsvärdet.
Belopp kan normalt uppskattas till 2% av "Summa belopp arbetsmaskiner".
Om denna schablon anses avvika alltför mycket från verkliga fallet så görs en separat bedömning och egen %-sats används.
För enskild reservdel med uppskattat belopp över ett prisbasbelopp görs dock individuell bedömning.
Lämpligt belopp kan i regel hämtas från företagets bokföringskonto för "indirekt material". Om sådant konto saknas kan värdet normalt uppskattas till 4% av "Summa belopp arbetsmaskiner".
Om denna schablon anses avvika alltför mycket från verkliga fallet så görs en separat bedömning och egen procentsats används.
Sådant material som ska ingå i färdig vara ska inte räknas till förbrukningsmaterial.
Beloppet kan normalt uppskattas enligt följande schablon:
Antalet årsanställda (samtliga) multipliceras med 0,6 x prisbasbeloppet. När de försäkrade maskinerierna finns i flera byggnader ska antalet årsanställda fördelas på respektive byggnad.
För lagerinventarier av större omfattning, t ex pallställ görs separat uppskattning av beloppet.
För cistern med värde överstigande 1 prisbasbelopp uppskattas detta värde separat inklusive de fasta rörsystem och övrig utrustning som förekommer i varje enskilt fall.
Beloppen för verktyg, maskintillbehör m m summeras och överförs automatiskt till avsedd plats i programmets sektion för Sammanställning.
Om industriklausul tillämpas beräknas byggnadsmaskinerierna med hjälp av t ex FKB och läggs till i programmets sektion för Sammanställning.
De uppskattade beloppen har baserats på priserna den dag uppgifterna lämnades. Lägg dock märke till vad som sägs nedan under Försäkringsbelopp.
Om ingen väsentlig förändring av maskinparken eller andra om ständigheter har skett, kan det vara tillräckligt att utgå från det i sammanställningen angivna beloppet och indexjustera detta enligt någon lämplig indexserie med eller utan egna anpassningar till den aktuella maskinparken.
Följande är en allmän orientering om innehållet i vanligt förekommande försäkringsvillkor.
Försäkringsbeloppet ska motsvara den försäkrade egendomens hela värde. Om så inte är fallet kan ersättningen för en skada komma att sättas ned på grund av s k underförsäkring.
Eftersom en skada kan inträffa när som helst under försäkringstiden ska, får undvikande av underförsäkring, försäkringsbeloppet väljas så att det motsvarar det högsta beräknande nyanskaffningsvärdet under försäkringstiden. Hänsyn skall således tas till förväntade prisökningar på grund av inflation eller annan kostnadsförhöjning.
För maskinskadeförsäkring gäller att full försäkring föreligger om försäkringsbeloppet motsvarar den försäkrade egendomens nyanskaffningsvärde omedelbart före skadan. Härmed förstås kostnaden för att anskaffa och montera ny egendom av samma eller lika ändamålsenligt slag för samma ändamål. De kostnadsslag som ska ingå i försäkringsbeloppet anges i avsnitt Beräkning av belopp.
Beloppet ska för att motsvara ett nyanskaffningsvärde bl.a. omfatta följande slag av kostnader:
Maskinskadeförsäkring är vanligtvis en objektsförsäkring som gäller för ett eller flera särskilt angivna objekt. Beloppen ska då avse en maskin som komplett, i precis det skick den levererats. Den utrustning som finns på eller är inmonterad i anläggningen/maskinen ska normalt höra till denna, t ex del av ett el-, smörjolje-, vatten-, luft- eller ångsystem. Dit hör också elmotorutrustning med högst 200 kW effekt. För varje motor tas ett belopp med i maskinens belopp. Beloppet ska även innefatta förbrukningsvaror såsom dukar, däck, slangar, filtar, linor, remmar, traktorband, transportband, viror, kylmedium, oljor och andra vätskor (i vissa fall med undantag för transformatorolja), murverk och inmurning.
Ett objekt kan emellertid vara försett med detaljer eller utrustning som inte ska ingå i försäkringen eller försäkras separat, t ex större elmotorer. Fundamentet på vilket maskinen ställs upp ingår vanligen inte. Det är viktigt att beloppen avspeglar det aktuella förhållandet. Detta gäller även för flytande maskinskadeförsäkring som ska omfatta en hel maskinpark. Om detaljer "utanför" den egentliga maskinen försäkras är det viktigt att dessa fångas upp med egna belopp.
Utbytbara verktyg såsom formar, knivar, kross- och pressverktyg, stansar och stenar ska inte tas med i beloppet.
För äldre, omoderna maskiner kan det vara svårt att fastställa ett nyanskaffningsbelopp som svarar mot maskinens utförande. Nya maskiner är oftast dyrare än äldre på grund av högre hastighet, mer utvecklad automatik etc. Beloppet ska gälla för en maskin av lika ändamålsenligt slag. Den äldre, omoderna maskinen ska följaktligen ha ett belopp motsvarande en ny maskins värde, minskat med mervärdet av de bättre tekniska egenskaperna hos den moderna maskinen.
Skillnad i värde mellan en äldre och en modern maskin kan tänkas även i andra riktningar. Om prissänkning uppkommit på en ny maskin t. ex. på grund av större tillverkningsserier, enklare tillverkningsmetoder eller till följd av att billigare material använts, bör hänsyn härtill tas vid fastställande av beloppet för den äldre maskinen. Förutsättningen är dock alltjämt att maskinen ska vara lika ändamålsenlig.
Maskinparken innehåller ibland en eller annan maskin med en produktionskapacitet som ligger betydligt över vad som kan utnyttjas i företaget. Även om en maskin med önskvärd kapacitet är billigare ska beloppet ändå motsvara den aktuella större maskinen. Givetvis bör ett belopp inte motsvara en maskin med större kapacitet än den aktuella maskinens och detta gäller även om den mer eller mindre konstant har pressats till en högre kapacitet än den nominella.
För en maskin som inte längre tillverkas och för vilken reservdelar och gjutmodeller eller t o m ritningar saknas kan ett belopp beräknas från senast kända nyanskaffningsbelopp ökat med därefter inträffad allmän prishöjning.
