Antalet dödade i trafiken har minskat trendmässigt de senaste 30 åren. Det framkommer både av försäkringsstatistiken och av vägtrafikstatistiken hos svenska myndigheter. Minskningen är resultatet av ett riktat trafiksäkerhetsarbete och en utveckling med allt säkrare bilar. Antalet individer som skadas i trafiken har också minskat, men inte i samma utsträckning. Det ska dock betraktas mot att fordonsparken har ökat kraftigt de senaste 30 åren. Antalet skadade är relativt sett färre idag.
För uppgifter gällande hur många som dödas i trafiken så visar försäkringsstatistiken och vägtrafikstatistiken ungefär samma nivåer över åren, men uppgifterna överensstämmer inte exakt. För 2019, vilket är det senaste året som Svensk Försäkring har säkerställda uppgifter för, var till exempel antalet dödade enligt försäkringsstatistiken 207 personer, medan antalet dödade enligt vägtrafikstatistiken var 221 personer.
Anledningen till att uppgifterna skiljer sig åt kan hänföras till att statistiken avser något olika populationer (se informationsruta vid slutet av sidan). Försäkringsstatistiken bygger på uppgifter som rapporterats inom ramen för den obligatoriska trafikförsäkringen. Den offentliga statistiken bygger på olyckor som skett inom vägtrafiknätet, och innefattat minst ett vägfordon. Fordonet behöver dock inte vara försäkringspliktigt.
Anm.: För trafikförsäkringen ingår inte personskador i samband med olyckor för oförsäkrade, okända eller utländska fordon rapporterade till Trafikförsäkringsföreningen (TFF); till TFF anmäls årligen omkring 20 dödade personer. För den officiella statistiken gäller följande: före 1994 och för 2010–2018 ingår endast dödade i regelrätta olyckor; för 1994–2002 ingår dödsfall genom sjukdom samt självmord och andra avsiktliga händelser (t.ex. mord och terrorhandlingar); för 2003–2009 ingår självmord och andra avsiktliga händelser.
Medan antalet dödade i trafiken har minskat trendmässigt, så har antalet skadade i trafiken haft en annan utveckling. Antal skadade inom ramen för trafikförsäkringen ökade stadigt under 1990-talet och delar av 2000-talet. Från början av 2000-talet så skedde sedan en kraftig minskning av antalet skadade, sannolikt till följd av ett riktat trafiksäkerhetsarbete och en utveckling med säkrare bilar.
Antalet skadade i försäkringsstatistiken skiljer sig markant från antalet skadade i den officiella statistiken som i dagsläget endast bygger på Polisens rapportering. Skillnaderna påvisar att den officiella statistiken har underskattat antalet skadade. Det finns förslag på att även akutsjukhusens rapporteringar ska ingå i den officiella skadestatistiken. Men det är inte alla allvarliga skador som är akuta. Nackskador, till exempel, upptäcks ofta i efterhand och undersöks bland annat på vårdcentraler.
Anm.: För trafikförsäkringen ingår inte personskador i samband med olyckor för oförsäkrade, okända eller utländska fordon rapporterade till Trafikförsäkringsföreningen (TFF); till TFF anmäls årligen omkring 1 000 skadade personer.
I en separat studie som Svensk Försäkring genomfört framkommer att antalet nackskador (som i huvudsak utgörs av whiplashskador) är betydligt mer förekommande i försäkringsstatistiken än i den offentliga statistiken som tillhandahålls av svenska myndigheter (se länk nedan till rapporten). Personskadeanmälningar med nackskador som kommer in årligen till försäkringsföretagen är drygt tre gånger fler.
Att det finns ett mörkertal kring nackskador i den offentliga statistiken är inte oväntat, eftersom uppgifterna endast bygger på vad som rapporterats av Polisen och akutsjukhusen.
Whiplashrelaterade olyckor medför sällan akutvård (om än att de kan ge bestående men), utan undersöks ofta i efterhand, till exempel på en vårdcentral. De polisanmäls dessutom inte i någon större utsträckning, eftersom de ofta inträffar i stadstrafik i låga hastigheter där skuldfrågan ofta är klar.
Dessa olyckor medför dock sannolikt i hög utsträckning ett försäkringsärende, och kommer därför med i försäkringsstatistiken.
Rapporten nedan publicerades 2021.
