I huvudsak två olika lagstiftningsblock utgör grundvalen för all privat försäkringsverksamhet. Försäkringsrörelselagstiftningen lägger fast spelreglerna för verksamheten och försäkringsavtalslagstiftningen reglerar förhållandet mellan försäkringsgivare och försäkringstagare. Därutöver har trafikskadeslagen (1975:1410, TSL) stort inflytande på privata försäkringsföretag som meddelar trafikförsäkring för motorfordon.
Den nya försäkringsrörelselagen (2010:2043, FRL) trädde i kraft 1 april 2011 och ersatte försäkringsrörelselagen från 1982. Innehållet i den nya försäkringsrörelselagen överensstämmer till stora delar med tidigare försäkringsrörelselag. Den svenska försäkringsrörelselagstiftningen är anpassad till EU:s försäkringsdirektiv.
FRL innehåller regler om bildandet av, verksamheten i och tillsynen över svenska försäkringsföretag. För att få etablera ett försäkringsföretag eller utöka företagets produktsortiment krävs tillstånd, vilket lämnas av Finansinspektionen. De associationsformer som kan få tillstånd att bedriva försäkringsrörelse är försäkringsaktiebolag, ömsesidiga försäkringsbolag och försäkringsföreningar.
Det tillstånd som beviljas i hemlandet för ett försäkringsbolag i ett EES-land gäller i alla EES-länder. För utländska aktörer som vill bedriva verksamhet i Sverige finns regler i lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige.
Försäkringsrörelselagen innehåller dels för försäkringsrörelse specifika näringsrättliga regler, dels associationsrättsliga särregler. De näringsrättsliga reglerna skiljer mellan skadeförsäkringsrörelse och livförsäkringsrörelse, verksamheter som i princip ska bedrivas i skilda bolag.
Försäkringsföretagen står under tillsyn av Finansinspektionen.
Nu gällande försäkringsavtalslag (2005:104, FAL) trädde i kraft den 1 januari 2006. Den ersatte då 1927 års lag om försäkringavtal och 1980 års konsument-försäkringslag.
Lagen reglerar rättsförhållandet mellan på ena sidan försäkringsgivaren och på andra sidan försäkringstagaren eller andra som försäkringen ska skydda. Lagen omfattar konsumentförsäkringar (till exempel hemförsäkringar, villaförsäkringar, fordonsförsäkringar och reseförsäkringar), företagsförsäkringar och personförsäkringar (livförsäkringar, sjukförsäkringar och olycksfallsförsäkringar). Den gäller för såväl individuell försäkring som för gruppförsäkring och kollektivavtalsgrundad försäkring.
Som huvudregel är lagen tvingande till förmån för försäkringstagaren eller den försäkrade. Avtalsfrihet gäller framför allt beträffande företagsförsäkring.
Försäkringsavtalslagen innehåller bestämmelser om bland annat
Trafikförsäkringen är obligatorisk enligt trafikskadelagen (TSL) och svarar för det stränga skadeståndsansvar som en bilägare har för skador på andra personer och deras egendom. Den är obligatorisk för att tillförsäkra den skadelidande ersättning oavsett bilägarens ekonomiska möjligheter att betala de många gånger stora skadestånden.
