Norrköping är årets bästa klimatanpassningskommun. Det visar den senaste kartläggningen som IVL Svenska Miljöinstitutet och Svensk Försäkring har gjort. Årets resultat visar också att den ökningstakt som tidigare setts i klimatanpassningsarbetet tycks ha avstannat.
– I alla år som vi gjort den här kartläggningen har Norrköping varit en av toppkommunerna. Att de i år är bäst i Sverige beror på att de prioriterat frågan politiskt och styrt mot långsiktiga gemensamma klimatmål, säger Staffan Moberg på Svensk Försäkring.
Efter Norrköping kommer Boden på andra plats i rankingen, följt av Lomma och sedan Kristianstad och Gävle. Gemensamt för kommunerna som ligger i topp är att de har fattat ett politiskt beslut om att arbeta med klimatanpassning och har avsatt resurser till arbetet.
Det är stor skillnad i hur långt kommunerna kommit med klimatanpassningen. Poängen varierar mellan 0 och 33 som är högsta möjliga poäng. Mer än hälften av de 194 kommuner som svarat på enkäten når inte upp till hälften av poängen. 53 kommuner har fått under tio poäng i undersökningen, vilket visar att de knappt har påbörjat sitt klimatanpassningsarbete.
Lyssna på vinnarna: Försäkringssnack om Sveriges mest klimatanpassade kommun 2023
Årets klimatanpassningskommun - Norrköping!
– Vi ser framför allt att små kommuner ligger efter med klimatanpassningsarbetet. Det är troligen en effekt av att de har små resurser och begränsat med kompetens att driva dessa frågor, säger Staffan Moberg.
Ett resultat från årets undersökning är att den ökningstakt som tidigare setts i kommunernas klimatanpassningsarbete tycks ha avstannat.
– Det är oroväckande att klimatanpassningsarbetet bromsar in, tvärtom behöver takten öka. Även om vissa kommuner är mer sårbara än andra kommer hela landet att påverkas av klimatförändringar och alla kommuner behöver sätta in åtgärder, säger Magnus Hennlock på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Bland de faktorer som har undersökts visar studien att den starkaste drivkraften för kommunerna att genomföra klimatanpassningsåtgärder är om de drabbats av naturskador orsakade av extremväder och klimatförändring. Ett exempel är Gävle kommun som 2021 drabbades av skyfall och stora översvämningar. Det fick fart på klimatanpassningsarbetet och kommunen har nu klättrat till plats fyra från att tidigare ha plats 80 i rankingen. I dag arbetar kommunen utifrån en klimatanpassningsplan med flera delar där skyfallsanalysen dominerar.
– Svenska kommuner behöver växla från ett reaktivt till ett proaktivt klimatanpassningsarbete. Det handlar om att förbereda sig i tid för att undvika att hamna i akuta och kostsamma reaktiva åtgärder. Hur stora skadorna och kostnaderna blir av klimatförändringarna avgörs till stor del av vår förmåga att anpassa samhället och i det arbetet har kommunerna en väldigt viktig roll, säger Magnus Hennlock.
Rapporter
Kortversion: Klimatanpassning 2023 samt den fullständiga rapporten
Lång version: Klimatanpassning 2023 – så långt har kommunerna kommit
Länsvis: Kommunernas placering i varje län
Se pressträffen i efterhand https://youtu.be/vbCsk0k7tow
För mer information, kontakta:
Magnus Hennlock, magnus.hennlock@ivl.se, tel. 010-788 69 08
Sara Malmheden, pressansvarig IVL Svenska Miljöinstitutet, tel. 010-788 65 10, sara.malmheden@ivl.se
Martin Kling, pressansvarig Svensk Försäkring, tel. 076-100 94 10, martin.kling@insurancesweden.se
Fakta om undersökningen
IVL Svenska Miljöinstitutet och Svensk Försäkring har för sjätte gången genomfört en enkätundersökning för att kartlägga Sveriges kommuners arbete med klimatanpassning.
Enkäten skickades ut till samtliga Sveriges kommuner och besvarades av 194 kommuner. Frågorna i undersökningen bygger på EU-kommissionens verktyg för klimatanpassning, the Adaptation Support Tool.
Resultaten har också legat till grund för en jämförelse och ranking av kommunernas arbete. I rankingen har kommunernas svar i enkätundersökningen poängsatts och summerats. Maxpoäng i rankingen är 33 poäng. Hur frågorna har poängsatts och alla kommuners poäng beskrivs i rapporten.
