Svensk Försäkring och Larmtjänst har lämnat ett gemensamt remissvar till Justitiedepartementet avseende en remiss av betänkandet Skärpta straff för flerfaldig brottslighet. Även om vi är mestadels nöjda med förslagen, riktas kritik mot att en översyn inte görs av regleringen kring åtalsunderlåtelse, förundersökningsbegränsning och direktavskrivning för att större fokus ska läggas på mängdbrotten.
Justitiedepartementet har skickat ut betänkandet Skärpta straff för flerfaldig brottslighet (SOU 2023:1) på remiss. Utredningen föreslår en ny modell för straffmätning av flerfaldig brottslighet som innebär ett minskat utrymme för tillämpning av det som i dagligt tal ofta benämns som straff- eller mängdrabatt. Försäkringsbranschen är mycket positiv till förslaget eftersom domstolar alltför ofta vid exempelvis tillgreppsbrott endast utnyttjar den lägre delen av straffskalan, oavsett om det rör sig om både flerfaldig och organiserad brottslighet.
Ronja Wildenstam, jurist
- Längre straff är en viktig pusselbit för att avskräcka de internationella stöldligorna från att komma till Sverige. Det finns behov av att i större utsträckning utnyttja hela straffskalan i dessa ärenden, säger Ronja Wildenstam, jurist vid Svensk Försäkring.
Svensk Försäkring och Larmtjänst anser vidare att hela straffskalan bör utnyttjas i större utsträckning även om det inte är fråga om flerfaldig brottslighet. Den nuvarande ordningen, där gärningspersoner i praktiken ofta åtnjuter en slags straffimmunitet redan innan straffskalan till fullo har utnyttjats, är orimlig.
Svensk Försäkring och Larmtjänst är ytterst bekymrad över att utredningen kommer till slutsatsen att den nuvarande ordningen fungerar väl när det gäller åtalsunderlåtelse, förundersökningsbegränsning och direktavskrivning. Alltför ofta väljer förundersökningsledare och åklagare i dag att endast fokusera på de grövsta brotten och att besluta om direktavskrivningar, förundersökningsbegränsningar eller åtalsunderlåtelser avseende övrig brottslighet. Det medför att brottsoffer inte får upprättelse för det brott som de utsatts för. Det innebär dessutom att även försäkringsföretagens möjlighet till att begära ersättning av den misstänkta försvåras. Att försäkringsbolagen måste föra egen talan i dessa delar drabbar ytterst försäkringskollektivet.
Även om försäkringsbranschen har förståelse för att ekonomiska intressen måste beaktas vid dessa avvägningar, anser Svensk Försäkring och Larmtjänst, att det finns behov av lagändringar så att en åklagare eller förundersökningsledare blir skyldig att ta större hänsyn till en skadeståndstalan och andra brottsofferintressen innan han eller hon beslutar om åtalsunderlåtelse eller förundersökningsbegränsning. Detsamma bör gälla vid direktavskrivning innan en förundersökning inletts. Särskilt problematisk är, som också utredningen pekar på, hanteringen av bedrägeriärenden.
- Att så många förundersökningar läggs ned eller skrivs av direkt innebär tyvärr i praktiken att vissa brott närmast är avkriminaliserade. Det behövs därför en översyn av regelverket, säger Ronja Wildenstam.
