Christina Lindenius i branschråd om konkurrenskraftsfrågor

Kapitalmarknadsunionen lanserades av EU-kommissionen 2015 med målet att skapa en inre marknad för kapital i EU genom att investeringar och sparande ska kunna röra sig obehindrat inom EU och komma konsumenter, investerare och företag till nytta, oavsett var i EU de bor eller är etablerade.

– Det är positivt att finansmarknadsministern har inrättat ett branschråd. Det är viktigt med en diskussion om vilka framgångsfaktorerna är för en konkurrenskraftig finansmarknad. Det finns utmaningar inte minst med tanke på att de faktiska lagförslagen som läggs ofta inte är helt förenliga eller till och med motverkar främjandet av en inre marknad. Vi ser snarare en växande trend till överreglering som riskerar hämma konkurrenskraften och förmågan till innovation, säger Christina Lindenius.

Christina Lindenius framförde på mötet att man kan behöva stanna upp och ställa sig några grundläggande frågor: matchar de regleringar som är på plats med syftet bakom kapitalmarknadsunionen, det vill säga fri rörlighet för investeringar och kapital? Eller har regleringen inneburit att lagstiftaren byggt bort en del goda incitament, strukturer och till och med produkter som kunnat bidra till den fria rörligheten och den gemensamma kapitalmarknaden?

På försäkringsområdet har antalet regelverk ökat från 21 stycken 2019 till 63 stycken 2023. Komplexiteten och den tekniska detaljeringsgraden har ökat samtidigt som regelverken blivit mer oprecisa och svårtolkade.

– Det kan konstateras att detta riskerar att gälla för regelverk som Solvens II och förslagen till strategi för icke-professionella investeringar (Retail Investment Strategy, RIS) och förordningen om en ram för åtkomst till finansdata (FIDA), säger Christina Lindenius.

För att få till goda marknads­förutsättningar behöver spelreglerna vara stabila och förutsäg­bara och lagstiftningen på området bör utgå från principerna om bättre reglering. Med bättre reglering, Better Regulation, menas att varje lagstiftningsärende på EU-nivå ska bygga på tre viktiga principer. Robusta konsekvensanalyser måste göras så att lagstiftaren förvissar sig om att ett nytt regelverk i praktiken uppfyller sitt syfte. Lagstiftaren måste också inför varje politiskt initiativ bedöma om målsättningen kan uppfyllas genom andra verktyg än ny reglering. Regleringen bör också vara tydlig och begriplig för alla som berörs av den, och företag, konsumenter och andra intressenter bör involveras i en dialog om hur regleringen bäst bör utformas.