Svensk Försäkrings årliga trend- och framtidsspaning på Finlandshuset lockade som vanligt mycket folk från hela försäkringsbranschen. Denna gång rapporterades det om klimatanpassning, välfärdsbrottslighet och digitalisering. Likt tidigare år redogjordes även för den ekonomiska utvecklingen. Årets seminarium modererades av Svensk Försäkrings chefsekonom Magnus Vesterlund. Vi fångade några röster under det två timmar långa seminariet.
Christina Lindenius, vd på Svensk Försäkring, öppnade årets seminarium med att ge en bred omvärldsbild:
- Vi har krig i både mellanöstern och Ukraina med stort mänskligt lidande som följd. Den ekonomiska utvecklingen har präglats av fortsatt hög inflation och höjda räntor. Data tyder dock på att inflationen har börjat falla tillbaka, vilket är ett positivt tecken för den framtida ekonomiska utvecklingen.
Martin Flodén, vice riksbankchef, Riksbanken, tog vid:
- Vi ser tecken på att arbetsmarknaden försvagas från ett starkt utgångsläge men att den kommer att vara förhållandevis stark under den här lågkonjunkturen. Det finns en fortsatt risk att inflationen inte sjunker tillräckligt snabbt och stabiliseras vid målet. Räntan ligger nu på 4 procent. Vi höjde inte vid förra mötet men vi är beredda att höja igen om det skulle behövas.
Jonas Söderberg, ekonom på Svensk Försäkring, skrev avsnittet om den ekonomiska utvecklingen i årets rapport:
- Vi gör samma bedömning som Finansinspektionen, nämligen att de svenska försäkrings- och tjänstepensionsföretagen har fortsatt god finansiell ställning och därmed motståndskraft mot sämre ekonomisk utveckling
Rickard Sobocki, jurist på Svensk Försäkring, skrev området om horisontella regelverk – en utmaning på det digitala området:
- Det finns många fördelar med digitalisering. Att utveckla verksamheter och ge kunder en bättre upplevelse. Det är också lättare att få en överblick över sin ekonomiska situation och bättre förstå sin kund vilket ger nöjdare kunder.
Eva Erlandsson, senior ekonom, och Ronja Wildenstam, jurist på Svensk Försäkring hade författat kapitlet om välfärdsbrottslighet. Ronja Wildenstam:
- Försäkringsbranschen har mycket information som kan vara värdefull för det allmänna i arbetet mot välfärdsbrottslighet. Vi som bransch har också en viktig roll att fylla för att vända brottsutvecklingen.
Amir Rostami, professor vid Högskolan i Gävle inledde sitt anförande med att svara på frågan varför det begås så många brott i Sverige?
- Vi har haft en bristande kontroll och det är enkelt att begå brott. Till detta kommer låga straff. Det gäller att upprätthålla legitimiteten i systemet. Det handlar inte bara om hur många kronor vi sparar om brotten minskas. Urholkas legitimiteten så minskar förtroendet för systemet.
Ann Hassel Tano, utredningschef på If:
- Den organiserade brottsligheten nyttjar de privata systemen och det offentliga. Det är viktigt att pinpointa de individer som skor sig på välfärdssamhället. Idag riskerar man inte att åka fast. Vi har straffsatser att nyttja som vi inte gör.
Magnus Persson, utredningschef, Länsförsäkringar:
- Jag har jobbat med de här frågorna i stort sett i hela mitt liv och är väldigt glad över att frågorna äntligen börjar lyftas till en högre nivå. Vi måste börja våga dela information! Vi har varit lite för naiva i Sverige. Rätt personer ska få rätt ersättningar, men vi vill få ut de som parasiterar på systemet.
Det sista kapitlet som avhandlades var det om klimatanpassning. Artikelförfattaren Pär Karlsson från Svensk Försäkring:
- Sveriges strategi för klimatanpassning behöver kompletteras med en konkret handlingsplan med ett tydligt ansvar för genomförande och uppföljning.
-Vi kan bara försäkra plötsliga och oväntade händelser och frågan är om vi kan fortsätta att försäkra i framtiden med fler extrema väderhändelser såsom ökad nederbörd, stigande havsnivåer och torka.
Martin Hedberg, naturskadespecialist, Länsförsäkringar:
- Det är mycket vanligare med extrema temperaturer idag än för 50 år tillbaka. Vi fortsätter att pumpa upp mer olja trots att vi ska minska utsläppen med 20 % om året. Det går inte ihop sig.
- Havsnivåerna stiger inom loppet av 100 år med flera meter. På sikt kommer vi behöva överge mark, då havet tuggar sig in och förstör.
Staffan Moberg, klimatanpassningsexpert, Svensk Försäkring:
- Försäkringsbolagen kommer inte kunna försäkra vissa platser i framtiden. Det byggs på fel platser, exempelvis i gamla hamnområden. Det är inte hållbart att bygga nytt där och här kan bolagen påverka.
Svensk Försäkrings presentationer nedan
