Svensk Försäkring är starkt kritiskt mot många av EU-kommissionens förslag till ändringar av solvens II-direktivet och det nya direktivet för återhämtning och resolution av försäkringsföretag. Om förslagen genomförs kan det innebära betydande negativa konsekvenser för försäkringsmarknaden och stora kostnader för företagen. Det har Svensk Försäkring framfört i remissvar till EU-kommissionen.
EU-kommissionen presenterade i mitten av september 2021 förslag på ändringar av solvens II-direktivet inom ramen för den så kallade 2020-översynen. Dessutom föreslog de ett helt nytt direktiv för återhämtning och resolution av försäkringsföretag, vanligtvis förkortat IRRD. Svensk Försäkring och den europiska branschorganisationen, Insurance Europe, har nu svarat på remisser om dessa förslag.
Jonas Söderberg, ekonom
- Vissa av EU-kommissionens förslag kan få större konsekvenser för svenska försäkringsföretag än för andra länders företag. Det gäller i synnerhet förslaget att ändra den så kallade symmetriska aktieriskdämparen. Det beror på att svenska försäkringsföretag överlag har en större andel aktier än andra försäkringsföretag inom EU. Ändringen skulle i slutändan kunna leda till att svenska företag behöver minska sina aktieinnehav, vilket är en konsekvens som framförs i vårt remissvar, säger Jonas Söderberg, ekonom på Svensk Försäkring.
Utöver ändringen av aktieriskdämparen föreslås nya så kallade makrotillsynsverktyg som skulle ge EIOPA och tillsynsmyndigheterna långtgående befogenheter och innebära mer rapportering för försäkringsföretagen. EU-kommissionens förslag innehåller också flera ändringar av nuvarande rapportering, bland annat ett förslag på hur solvens- och verksamhetsrapporten ska delas upp i en del riktad mot försäkringstagare och en del riktad mot övriga intressenter. Om dessa ändringar skulle genomföras så skulle det innebära betydande kostnader för att ändra välfungerade interna processer för rapporteringen. Men bland EU-kommissionens förslag finns det också de som välkomnas av branschen, bland annat förslaget om hur ränterisken för åtaganden med längre löptider ska beräknas.
Det som dock troligtvis kommer få störst konsekvenser är förslaget på nytt direktiv för återhämtning och resolution (IRRD). IRRD innebär bland annat att det ska finnas en svensk resolutionsmyndighet för försäkringsföretag. Det finns också krav som medför att uppskattningsvis närmare 30 svenska försäkringsföretag i förväg behöver upprätta återhämtningsplaner, vilket måste göras även av de med stark finansiell ställning och kan medföra betydande arbetsinsatser. Dessutom ska resolutionsmyndigheten upprätta resolutionsplaner för upp emot 20 svenska försäkringsföretag, vilket också kommer kräva omfattande insatser av försäkringsföretagen. Många av de som omfattas av dessa krav är ömsesidiga bolag som ägs av försäkringstagarna. Förslaget till IRRD är inte tillräckligt anpassat till denna bolagsform. Exempelvis finns det oklarheter om hur försäkringstagarnas intressen ska kunna tillvaratas vid resolution, det vill säga avveckling av företaget.
- Vi ser inget behov och nytta av IRRD för svenskt vidkommande. Det kommer endast innebära ansenliga kostnader för försäkringsföretagen, vilket i sin tur kommer påverka försäkringstagarna i form av bland annat högre premier. Om IRRD ändå ska införas så är det viktigt med en stor grad av nationell flexibilitet för att kunna anpassa det till förhållandena på den svenska marknaden. Det gäller i synnerhet kravet på en viss nationell marknadstäckning för återhämtnings- och resolutionsplaner, vilket vi är starkt emot, säger Jonas Söderberg.
EU-kommissionens förslag till ändringar av solvens II-direktivet och IRRD förhandlas nu inom både Rådet och Europaparlamentet. EU-kommissionen har föreslagit att de nya reglerna ska börja gälla 18 månader efter det att Rådet och Europaparlamentet har kommit överens. När de pågående förhandlingar är klara går i nuläget inte att säga.
Solvens II är ett EU-regelverk som syftar till att stärka konsumentskyddet och att skapa en bättre konkurrens mellan försäkringsbolagen genom att reglerna blir lika i alla länder. Regelverket innebär bland annat ett harmoniserat riskbaserat kapitalkrav för försäkringsföretag. Andra delar i regelverket handlar om intern styrning och kontroll, rapportering och offentliggörande av information, samt en mer harmoniserad och proaktiv tillsyn. Solvens II började gälla den 1 januari 2016. I Solvens II finns bestämmelser om att reglerna ska följas upp och ses över under 2020. Därför kallas den pågående översynen ofta för 2020-översynen. På grund av covid-19-pandemin är dock denna översyn något försenad.
