I dag, den 8 oktober har sjukvårdsförsäkringsutredningen överlämnat sitt betänkande till socialminister Lena Hallengren. Utredningen har bland annat haft i uppdrag att beskriva de undanträngningseffekter, eller risker för sådana effekter, som privata sjukvårdsförsäkringar har lett till inom hälso- och sjukvården.
I den allmänna debatten om privata sjukvårdsförsäkringar och deras förhållande till den offentligfinansierade vården har det under lång tid förekommit en hel del missförstånd och oklarheter. Ett exempel är uppfattningen att patienter via sin försäkring skulle kunna få snabbare vård inom den offentligfinansierade vården.
Så är inte fallet och det tydliggörs i utredningens betänkande. Utredningen beskriver att vård i Sverige kan utföras och finansieras på olika sätt. Det vanligaste är att vården utförs med en region som huvudman. Det betyder att regionen har ansvar för vården och att vården finansieras med skatter och avgifter. Det är även möjligt att köpa vård genom en sjukvårdsförsäkring. Det är då ett försäkringsbolag som är ansvarigt för att försäkringstagarna får det de har avtalat och betalat premier för. Vården finansieras då i sin helhet med försäkringspremier och utförs av privata vårdgivare. Den försäkringsfinansierade vården ligger helt utanför den vård som finansieras och utförs med regionen som huvudman.
Eva Erlandsson, senior ekonom
- Utredningen har gjort en viktig insats när det kommer till att definiera relevanta begrepp och reda ut vad olika företeelser innebär i praktiken när det gäller privata sjukvårdsförsäkringar, säger Eva Erlandsson, senior ekonom Svensk Försäkring.
Under de senaste åren har regeringen gett i uppdrag till myndigheter och tillsatt en utredning för att beskriva och förhindra så kallade undanträngningseffekter som privata sjukvårdsförsäkringar har antagits leda till inom den offentligfinansierade hälso- och sjukvården.
- Vi kan nu ännu en gång konstatera att det inte finns någon studie som visar att patienter med sjukvårdsförsäkring tränger undan patienter från den offentligfinansierade vården, säger Eva Erlandsson.
Trots att utredningen inte har kunnat belägga att det finns problem med undanträngning av regionpatienter eller med medicinska prioriteringar föreslår utredningen att det förs in nya krav i hälso- och sjukvårdslagen. Ett sådant krav är att det av avtalet mellan en region och en privat vårdgivare ska framgå hur det säkerställs att vårdgivarens övriga uppdrag inte påverkar de uppdrag som regionen har överlämnat. Exakt vilka avtalsvillkor som regioner ska ställa framgår inte av lagtexten.
- Det går inte att komma ifrån att synen på sjukvårdsförsäkringar är starkt politiserad. Det kan därför finnas en risk för att förslaget leder till ett godtycke när det gäller regionernas relation till privata vårdgivare, till exempel vad gäller hur en privat vårdgivare använder sin överkapacitet i fråga om lokaler och personal. Det riskerar att leda till en ineffektivitet i nyttjandet av vårdgivarnas resurser, säger Eva Erlandsson.
Den vård som utförs inom sjukvårdsförsäkringen handlar huvudsakligen om besök hos naprapat, fysioterapeut och andra typer av specialistbesök. Det är mycket lite av den vård som utförs inom ramen för sjukvårdsförsäkring som handlar om primärvård. Vidare är det endast planerad vård som utförs inom sjukvårdsförsäkringen. Det handlar alltså inte om akutsjukvård.
- 6 av 10 försäkringar tecknas av arbetsgivare för sina anställda. Ett skäl till att arbetsgivare väljer att teckna försäkringen för de anställda är att de, enligt arbetsmiljölagen, har ett långtgående ansvar för förebyggande åtgärder och rehabilitering, säger Eva Erlandsson.
Vid en inträffad skada/sjukdom tar den försäkrade kontakt med sitt försäkringsbolag, där en vårdplanering bemannad med sjuksköterska/läkare gör en medicinsk bedömning/triagering. Därefter bokas vid behov besök hos en vårdgivare som försäkringsbolaget har avtal med.
Hela vårdkedjan inom sjukvårdsförsäkringen sker utanför den offentligt finansierade vården och utförs i sin helhet av privata vårdgivare. Den vård som utförs inom sjukvårdsförsäkringen sker alltså utöver den vård som sker inom ramen för den offentligfinansiella vården. På så sätt frigör patienter med sjukvårdsförsäkring resurser för den offentligt finansierade vården i och med att de går ur den offentliga kön.
Det är i dag tydligt att det finns problem med långa väntetider till vissa insatser inom den offentligfinansierade vården. Likaså är det väl känt att både väntetider och vårdgarantins efterlevnad inom den offentligfinansierade hälso- och sjukvården skiljer sig åt mellan regioner och även mellan verksamheter inom en region.
- Från försäkringsbranschens sida önskar vi att regeringen nu lägger tid och kraft på de problem som finns inom den offentligfinansierade vården istället för att gång på gång utreda sjukvårdsförsäkringen som står för endast 1 procent av de totala kostnaderna för vård i Sverige, säger Eva Erlandsson.
Utredningen lyfter fram att det saknas data om vilka som omfattas av sjukvårdsförsäkringen, varför försäkringen tecknas, kostnader, utförda behandlingar m.m. Försäkringsbranschen instämmer i detta behov och kommer framöver, genom Svensk Försäkring, att samla in och publicera mer utökad statistik, exempelvis vad gäller vilka insatser som utförs inom ramen för försäkringen.
