Regeringen bedömer att dagens arbetsskadeförsäkring saknar ekonomiska drivkrafter för en enskild arbetsgivare att förebygga arbetsskador och att motverka långa sjukskrivningar. Arbetsskadeutredningen har därför fått ett tilläggsdirektiv i syfte att se över finansieringen av arbetsskadeförsäkringen. Det är positivt att detta ska analyseras enligt Svensk Försäkring och hänvisar till tidigare slutsatser från Arbetsskadekommissionen.
Skälet till att Arbetsskadeutredningen, den tredje i ordningen under tio år, tillsattes under Ardalan Shekarabis tid som socialförsäkringsminister var att försäkringen under en längre tid har urholkats i och med att allt färre får stöd av den offentliga arbetsskadeförsäkringen. Shekarabi framförde bland annat att försäkringen inte längre på ett bra sätt svarar mot de risker som finns i arbetslivet. Vid tillsättandet av utredningen fanns det ett brett politiskt stöd i riksdagen för en förbättring av villkoren inom försäkringen.
Redan 2010 tillsatte Försäkringsförbundet (numera Svensk Försäkring) den fristående Arbetsskadekommissionen för att lämna förslag till ett nytt eller ett reformerat arbetsskadesystem. Arbetsskadekommissionen avslutade sitt arbete 2012.
Eva Erlandsson, senior ekonom
- Arbetsskadekommissionen identifierade en lång rad brister inom försäkringen, bland annat bristande rättssäkerhet och att försäkringen är ojämställd. De här frågorna har lyfts upp i de offentliga utredningar som har tillsatts under de senaste tio åren, men det har inte lett till någon proposition, säger Eva Erlandsson, f.d. huvudsekreterare i Arbetsskadekommissionen och i dag senior ekonom, Svensk Försäkring.
Inom dagens arbetsskadeförsäkring betalar alla arbetsgivare samma avgift oavsett hur många eller hur omfattande arbetsskador som inträffar på arbetsplatsen. Samtliga arbetsgivare delar därmed solidariskt på de kostnader som uppstår. Det innebär emellertid att det saknas ekonomiska drivkrafter inom försäkringen för en enskild arbetsgivare att förebygga arbetsskador.
Med tilläggsuppdraget får Arbetsskadeutredningen nu i uppdrag att analysera hur finansieringen i större utsträckning kan ta hänsyn till risker i enskilda arbetsmiljöer. Det kan bidra till att öka arbetsgivarens ekonomiska drivkrafter att ta ansvar för att förebygga arbetsskador och främja arbetstagares återgång i arbete. En svårighet med differentierade premier är att det kan medföra selektering och försvåra exempelvis långtidsarbetslösas anställbarhet. Det ingår därför i utredningens uppdrag att beakta och analysera även dessa frågor.
- Det är positivt att regeringen nu väljer att se över de ekonomiska drivkrafterna inom arbetsskadeförsäkringen. Arbetsskadekommissionen lämnade förslag till hur såväl differentierade premier som högriskskydd för utsatta grupper skulle kunna utformas. Kommissionen lämnade även förslag för att skydda små och medelstora företag mot alltför höga kostnader, säger Eva Erlandsson.
Arbetsskadeutredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 1 augusti 2023. Det gäller även tilläggsuppdraget. Svensk Försäkring har varit i kontakt med utredningssekretariatet och kommer att fortsätta att löpande följa upp arbetet i utredningen.
