Den organiserade brottsligheten satsar hårt på att lura välfärdssystemen, och snor åt sig mångmiljardbelopp varje år. Lagen måste ändras så att den offentliga sektorn och försäkringsbolagen tillåts dela information. Vi föreslår i dag en rad åtgärder för att bekämpa brotten, skriver Christina Lindenius, vd på Svensk Försäkring och Mats Galvenius, vice vd på Svensk Försäkring och vd på Larmtjänst på DN Debatt.
Sverige karakteriseras av offentligt finansierade välfärdssystem som ger ett skydd mot inkomstbortfall. Dessa kompletteras med kollektivavtalade och privata försäkringar som betalas av försäkringstagarna. Under senare år har den organiserade brottsligheten kommit att fokusera alltmer på ersättningar från de offentliga välfärdssystemen och från försäkringsföretagen, i syfte att tillgodogöra sig ersättning på falska grunder.
Kostnaden för felaktiga ersättningar har ökat under en längre tid och uppskattas i dag till närmare 20 miljarder kronor om året, där försäkringsbedrägerierna beräknas till mellan 3,5 och 7 miljarder.
Vid sidan av att det innebär höga kostnader för felaktiga utbetalningar riskerar omfattande bedrägerier att undergräva tilliten och betalningsviljan för välfärdssystemen. Vad måste göras för att stoppa dessa så kallade välfärdsbrott? Hur kan det offentliga samarbeta med privata försäkringsföretag för att bekämpa dessa brott?
