Svensk Försäkring är kritiskt till det nu beslutade direktivet för återhämtning och resolution av försäkringsföretag, IRRD. IRRD bedöms få betydande negativa konsekvenser för den svenska försäkringsmarknaden. Därför är det viktigt att de tekniska bestämmelserna som ska tas fram anpassas till nationella förhållanden.
Rådet och Europaparlamentet har kommit överens om det nya direktivet för återhämtning och resolution av försäkringsföretag, IRRD. IRRD innebär bland annat att det ska finnas en svensk resolutionsmyndighet för försäkringsföretag. Försäkringsföretag, motsvarande minst 60 procent av marknaden, måste upprätta återhämtningsplaner. Dessutom ska resolutionsmyndigheten upprätta resolutionsplaner för vissa svenska försäkringsföretag även om de har stark finansiell ställning.
Både återhämtnings- och resolutionsplanerna kommer kräva omfattande insatser av försäkringsföretagen. Enligt IRRD ska branschen bekosta nationella finansieringsarrangemang, som under vissa omständigheter ska kompensera aktieägare, långivare, försäkringstagare och förmånstagare i försäkringsföretag som får ekonomiska problem och därför måste avvecklas.
Jonas Söderberg, ekonom
- Vi ser fortsatt inget behov eller nytta av IRRD då solvens II mer än väl ger ett tillräckligt skydd för de svenska försäkringstagarna. IRRD kommer att innebära ansenliga kostnader för försäkringsföretagen och kan bland annat leda till högre premier för försäkringstagarna, säger Jonas Söderberg, ekonom på Svensk Försäkring.
IRRD förväntas träda i kraft i början av 2026. Innan dess ska det tas fram flera tekniska standarder och riktlinjer, vilka kan bli avgörande för de slutliga konsekvenserna av IRRD. Det är av stor vikt att dessa anpassas till nationella förhållanden.
- En annan viktig fråga att bevaka framöver är ett eventuellt krav på nationellt försäkringsgarantisystem, vilket EU-kommissionen fått i uppdrag att ta fram förslag på, säger Jonas Söderberg.
